En promenad i historiska miljöer
Beckholmen vid Djurgården

En promenad i Djurgårdsstaden och på Beckholmen

Jag drog mig till minnes att jag sett Washingtonkranen vid en tidigare promenad på Beckholmen. Men tog jag någon bild av den ? Jag letar i mina fotografier och ser jag tog en hel serie bilder och året var då 2005. Här kan nu en intressant jämförelse göras vad som ändrats under de 20 åren som gått.

Djurgårdsstaden:

Från Allmänna gränd går jag in på Långa gatan för att ta mig till Beckholmen. Den här marken donerades av staden en gång i tiden till bostäder för sjömän.

Viker av höger till Sjömansgränd. Gatan fortsätter via en trappa vidare mot Breda gatan.

När jag viker in på Breda gatan har jag Djurgårdsbageriet i hörnet till Långa gatan. Huset uppfördes år 1852 för bagare Johan Thiel.

Fortsätter en bit längre på Breda gatan i sydvästlig riktning.

Här jag i slutet på Breda gatan, tar nu vänster ut på Nordenskiöldsgatan för att komma vidare till Beckholmen.

Mellan husen från Nordenskiöldsgatan ser jag ut över Beckholmen och den gamla Washingtonkranen, den revs några år senare, år 2011. Fåfängan ses till höger om kranen och en av giraffkranarna.

Ett sista hus på Nordenskiöldsvägen och sedan är jag nere på Beckholmsvägen som tar mig fram till träbron till Beckholmen.

Beckholmen:

Här får man inte köra ut med bil utan tillstånd, men gå eller cykla går bra. Bron är byggd i trä men klarar ändå 12 tons axeltryck.

På vänster sida av bron står ett gammalt båtskjul och i bakgrunden ser vi Saltsjökvarn eller Saltsjöqvarn så som man stavade förr.

På västra sidan av bron har vi Djurgårdsstaden med varvet. Den gula byggnaden till höger är den som ska bli Oaxens krog några år senare. En omfattande ombyggnad och renovering.

Längre bort på varvsområdet ligger gamla fartyg förankrade. Det är entusiaster som tar hand om dom och de ska förverkliga deras drömmar.

Jag går över träbron och ser tillbaka mot båtskjulet.

Kommer nu in på den gamla delen med de två östra dockorna. Sedan år 1987 är föreningen Beckholmens Skeppsdockor som förvaltar de. De som vi 20 år senare ska besöka och lyssna på ett föredrag om segelfartyg.

På den tiden var varvsområdet öppet, här har jag fått syn på vad jag tror är en smideshammare för att forma skeppsplåt med.

Här är de i full fart med att bygga en ny brygga, Segelfartygsbryggan kommer den heta.

Naturligtvis är det gamla segelfartyg i trä som ligger förtöjda här.

Skonaren Hoppet ligger upplagd för renovering, hon byggdes under åren 1925 till 1926 i Estland. Hennes första resa gick till Stockholm med potatis.

Troligen en arbetarbostad, till vänster utanför bild ligger pumphuset. Det är till den västra av de två gamla dockorna.

En fiskeskuta ligger i dockan för genomgång, träet ser ut att vara i stort behov av att bytas ut.

I samma docka ligger ytterligare en fiskeskuta, de skulle nog kunnat få in 4 stycken skutor av den här storleken i dockan.

Gustav V:e docka, det är den mest västliga och nya dockan från 1920-talet. Idag ägs den av ett privat varv. Det var till denna docka som Regalskeppet Wasa transporterades när den bärgades på 1960-talets början. I bakgrunden syns den väldiga gråmålade Washingtonkranen, inköpt under 1940-talets slut.

I den här stora dockan ligger en bogserbåt som kommer ända från Luleå för att få underhåll utfört.

Jag går nu upp på kullen till där Lusthuset är placerat. Härifrån kan jag detaljstudera Washingtonkranen, hur stor som helst. Kranen kom ursprungligen från USA där den använts för att bygga Libertyfartygen under andra världskriget.

Kranens ände vilar på ett stöd alldeles bredvid Lusthuset.

Från kullen här får man fin utsikt mot Djurgårdsstaden och dess varv, det ser väldigt slitet och nergånget ut jämfört med besöket år 2025.

Det här ett hus från tiden innan dockorna anlades, det är Tjärmästarbostaden byggt år 1690. Det passade bra att lägga sådan verksamhet på en ö utanför staden, det var lätt hänt att eldsvådor uppkom.